Milleniumets första Birdie-resa, som arrangerades av grupp 1, gick till Billingehus.

Inkvartering skedde på Resort Billingehus, en välkänd och komplett inkvartering, till ett mycket respektabelt pris.
Lill-Fahlan levererade årets collection i form av en värdig huvudbonad med emblem.
Dessa prydde gruppen redan på fredagen då första boll slog ut vid 12, sharp, från första tee. Vädret var soligt och regntunga skyar var vid denna stund endast en slagdänga från femtiotalet.

Däremot tycktes utslagen ske med hagelbössa. Mest handlade det om spridda skurar med en tämligen klen träffbild.
Några äldre gentlemän beväpnade sig genast med en mindre automobil som strax döptes till "minibaren". En ren tillfällighet, inga liknelser i övrigt. Vid målgång kunde dock konstateras att benämningen var befogad. Bilen anlände hål nitton under stor munterhet och med ett resultat som nog är ett av de sämre i Birdie-golfens långa historia. Däremot överraskade herr Bertilsson med att erövra ledartröjan efter första rundan. Nåväl detta var ju bara starten. Peter överraskade ännu mer och var långt ifrån kön.
Nervositeten spred sig bland övriga deltagare och mummel från köslutet tydde på att man sökte anledningen till denna missräkning.
- "Skulle han svika en sådan tradition. En trogen kamrat, vad menade han med detta" ?
Nåväl, framåt kvällen skulle detta diskuteras invid bassängkanten, men ingen kunde finna svaret.
- "Det ordnar sig säker imorgon", var den allmänna uppfattningen.
Efter ytterligare några pilsner så sänkte sig lugnet över skaran och en pytt med tillbehör intogs i baren med lite smygkik på kvällens galashow som tilldrog sig på scenen i matsalen. Kvällen avslutades med en tidig sänggång, för de flesta.

På lördagsmorgonen intogs en stadig frukost och därefter avfärd till banan för avspark ca 09.00.
"Minibaren" tog täten och sången skallade över nejden redan efter fjärde hålet. Tranorna flydde fältet och inte ens sparven syntes till. Peter höll fast vid sina långa raka utslag !
Men se där, kom det inte en och annan duffeliduffduff ?
Hoppet tändes hos ett flertal kamrater. Några vädrade genast morgonluft. Jo, men det var ju ganska tidigt på morgonen också.
Vid incheckning till nittonde kunde dock konstateras att han höll, det vill säga tvärtemot förväntan.
Eftermiddagen avslutades med en Scrambel för hugade spekulanter. De flesta kom dock snabbt tillbaka pga ett häftigt skyfall som dessutom sänkte temperaturen ett antal grader.
- "Risk för sjukdom", huttrade de tävlande, med en vädjande blick på krögarn och efterfrågade genast medicin.
Resultatet blev rekordkassa för året. Som förmildrande omständighet skall väl erkännas att det var säsongspremiär för restaurationen.
Några höll sig envist kvar i hopp om att finna formen direkt inför avslutningsdagen, men till slut sinade all liniment och hemfärden kunde påbörjas.
Nåväl, väl hemkommna summerades resultaten och so far, Peter höll fortfarande undan !
Innan den traditionella galamiddagen samlades de travintresserade för att se totopengarna fördelas. Tyvärr hamnade de i någon annans ficka.

En kort rast vidtog därefter innan starten av Giro di Baria tog fart. En liten tävling som spred sig mellan ett antal snabbt upprättade vattenhål runt om i hotellanläggningen.
Vem skulle vinna färg-TV'n ? Tävlingen var jämn och avgjordes inte förrän till middagen, ungefär samtidigt som uppläsning skedde av nästkommande dags startlista. Ingen, mer än de vid bordet bredvid, lyssnade. Som vanligt alltså.

På söndagen skulle det avgöras.
Peter måste börja missa snart, annars .......? Som första ekipage for "minibaren" iväg, glatt trallande över åkern.
Därefter följde ett antal långtslående herrar.
I ledarboll gick Stor- och Lill-Fahlan samt Purjo. Ute på banan kunde höras ett och annat besviket stön från ledarbollen vilket bekräftades vid målgång. De hade glömt att kolla bollen före där B'son gick på lätta steg, knuffandes bollen i rätt riktning.
Vid målgång kunde en snabb huvudräkning ge vid handen att den muntre gossen B'son slagit den mindre glade Stor-Fahlan med en enda poäng. Dock tillräckligt för att få lyfta den ärofyllda pokalen mot himlen och rätten att få tacka sina medspelare, arrangören och framförallt greenkeepern för den välpreparerade banan och de rättvisa greenerna.
Ytterligare priser delades ut i form av träningsbidrag kompletterat med val från det prunkande prisbordet, av vilket han själv bidragit med 6/8-delar.

Grattis till segern B'son men lämna gärna igen pokalen till nästa säsong.

Vinnare blev således Kjell B'son tätt följd av en jublande glad Mikael Johansson. Trea kom Peter Ekman. Resten av resultatlistan anslås senare.

Sist kom dock inte Peter.