Resan blev av andra helgen i september, dvs. 13 - 14 september.

Orten för hösttouren var Nyköping, med inkvartering på Park Inn Hotell Scandic. Ligger mitt i staden.

Priset för plats i dubbelrum inkl. frukost och 2 greenfee blev 1 258 kronor plus 1 500 för dem som la en rökare på rummet. Middag tillkom ur privat plånbok och intogs på en separat anläggning utanför hotellet.

Endast 15 gossar kom till start varför röster återigen höjdes om ett utökat medlemsantal.

Spelplats på lördag var Jönåker med start 11.44.

Banan uppfattades som flack och tämligen lätt, från restaurangen. Men när spelet förflyttades till terrängen visade banan upp något helt annat. Mycket kluriga greener på en välskött bana.

Solen som sken vid utgång på 1:an fick skåda ett sällan antal drivar som alla drevs ut långt och stiligt. Förutom Hellmans som hamnade i höggräset . Typisk super-hook.

Under resans gång tog dock molnen överhand men alla klarade sig från regn och snö.

Scorerna var överlag goda och jämna. Förväntningarna var höga inför påföljande dag att flertalet skulle ha chans till den åtråvärda bucklan. Trots detta erbjöds en och annan pilsner till spelkamrater när bollarna väl kom in efter 18 hål. Helt traditionsenligt, förutsatt att man gått med rätt gossar som drog på sig en och annan pilsnerboll.

Inför aftonen hade Fahlan satt en V75:a som var tänkt att betala hela kalaset. Alla samlades framför TV-burken med höga förväntningar. Tanken var god men redan i första loppet fick "spiken" punka i sista kurvan. I första loppet, - igen. Nu gällde det att hitta en reservplan för finansieringen av hela kalaset.

Eftersläckning skedde mestadels inom tilldelade rum men vissa sökte sig till bastun och poolen. Andra som inte gick till bastun rökte ut sig själva på rummet för det facila priset av 1 500:-, plus cigarrerna.

Eftersom V75:an gått åt pipan gällde det att hitta ett billigt lokus för middagen. Men det var redan förbeställt så det var bara att ta upp lädret - igen.

Stället erbjöd disco men knappast rätt publik så flertalet drog tvärs över gatan till en lugnare pub medans andra slutade kvällen med tidig hemgång för uppladdning till nästa dags spel.

Natten gav de tappra gossarna en välbehövlig vila och vid frukosten kunde ett antal stadiga bröstkorgar siktas vid buffén som var i stort sett perfekt, dvs. buffén. Det enda som saknades var det traditionella wienerbrödet som kan ge den seriösa golfaren den extra energi som krävs inför en tuff avgörande avslutningsrunda.

På söndagen spelades det på Nyköpings GK/Ärila med start 13.00.

Vädret var något mulet men helt okej i temperatur.

Melle påmindes om den otroliga miss som utfördes några år tidigare på hål 1. Då låg bollen kvar på peggen efter första utslaget. Men som vanligt lyssnade han dåligt och tog därmed inget intryck. Denna gång lyckades han bättre, vilket egentligen inte säger någonting om hans utslag.

Nåväl spelet hade kommit igång och efter nio hål kunde summeras att flertalet spelare hade betydligt större problem än föregående dag. (Måste bero på Wienerbrödet). Detta gjorde det alltmer spännande.

En klar tendens kunde dock skönjas i att Lill-Fahlan hade hängt av Stor-Fahlan (inte helt ovanligt) men att fler ville göra sig gällande inför slutstriden. Purjo var med och högg samtidigt som Owe var på revanschhumör.

Men som så vanligt är konstaterades att golf är inte en kraftsport utan en vänligt handlag med bollen resulterar i en bättre score.

Som klar vinnare framstod Lill-Fahlan som suverän vinnare. Grattis.

Micke satte igång räknemaskinen för "Bettingen" och den enda som tjänade på det var väl Andrew. Stålarna tog Andrew hand om - rubbet. Det var bara han som satsat på Lill-Fahlan.

Prisutdelning skedde direkt efter målgång på Ärila. Gratulationerna haglade till Lill-Fahlan som glatt mottog bucklan och sträckte den i vädret.

Samtliga deltagare tackar arrangörerna för ett väl utfört värv.